Nio skoldagar kvar!
Det händer så mycket här borta just nu att jag har varit väldigt dålig på att blogga, men jag ska försöka slänga ihop ett par inlägg de kammande dagarna för att komma ikapp. Nu har jag ju inte ens en månad kvar av den amerikanska livsstilen. Graduation den 8:e juni sedan blir det fint sällskap den 14:e!
För de mesta har jag lagt min tid på track och softboll, eftersom båda har haft riktigt fulla scheman den senaste veckan. Jag kommer skriva ett inlägg om track meetsen, men tills vidare tänkte jag bara dela med mig av lite vardag.
Jag har ätit donken typ tre gånger i veckan ett tag nu eftersom vi alltid stannar med bussen där efter ett meet/en match. En kväll när vi skulle beställa kunde jag inte bestämma mig vad jag ville ha så jag sa något i stil med: " I want chicken nuggets, but do you think I should order the whole menu?" Vilket ändå var ganska tydligt och mejkade rätt så bra sense tyckte jag, men folk började rofla (alltså full out LOL läge var det för dem) och ville att jag skulle säga det igen.
För er som, likt jag var, är förvirrade just nu kallas en meny i USA för ett meal, så när jag sa menu lät det som jag ville köpa hela menyn på typ 50 hamburgare, sallader, frappés och mcflurrys. Så kan det gå. Precis när man tror att man har blivit amerikansk, så händer något sådant här som sätter en på plats igen.
Idag blev jag kallad till huvudkontoret i högtalarna. Jag var rädd att jag hamnat i trubbel, men det visade vara en brownie som tracktejerna gömt undan för killarna på vårt meet igår(!). De är alltid så glupska och äter upp dem jättesnabbt, men tjejerna visste att jag inte hade ätit någon eftersom jag fortfarande hade några events kvar, så de hade gömt undan en till mig. :)Fast jag tycker att det är jättekonstigt att tränaren tar med sig brownies till ett meet när jag själv inte vill äta något sådant ens dagen innan :O
