Långhelg igen!
Början på en av amerikanarnas åtskilliga tredagars helger (inte för att basketen tar en paus från något sådant), och så jag har sett fram emot det. En liten extra semester såhär i tråkvädret med regn, minusgrader, regn, efter jul.
Jag hade tänkt mig en lugn tid utan mycket läxor, med tid för läsning och annat trevligt. Den planen blev helt kaputt i kombination med att vi bestämde att vi skulle åka till deras stuga, vilket är jättekul med sjön och närmare till skidbacken, men jobbigt eftersom jag har en basketmatch någon tvingas skjutsa mig till, och att jag råkade vinna klassens poem recital, diktuppläsartävling.

New Hampshire skridskoblid.
Det låter supersmart, men i verkligheten var jag supernervös så att det bara var pinsamt och anledningen till att jag vann var för att jag var den enda som inte sade fel någon gång. Det betyder att jag måste vidare till hela skolans tävling. Vinnaren tävlar vidare på statlig, och kanske till och med nationell nivå, men såklart tillåts inte jag vara med länge än i skolan, så det hela känns bara jobbigt just nu.
Den gången var min dikt The Road Not Taken av Robert Frost, men till skoltävlingen ska man memorisera en ny dikt. Uppläsningen är på onsdag, panik jag vet, och jag valde min nya dikt idag. Den har mycket längre rader än den första och jag tror inte att det här kommer att gå. Nu vet jag inte om det kommer att vara värst att byta, trots att jag bestämde med min engelskalärare, eller om det är värst att stå och stamma inför hela lärarstaben.