Med min försening skulle det kanske vara mer passande att säga this was halloween. Beklagar så hemskt mycket (och andra artigheter). Bättre en smula sent än en smula dåligt! Tänk vilka användbara ordspråk googles sökförslag kan erbjuda.
Inga gravar har besökts de senaste dagarna, inga ljus har tänts och inga kransar har noggrant placerats på bästa vis. Allahelgona och halloween är helt olika saker, svenskar borde veta, vi firar båda två. Här där bara det ena är en tradition blir upplevelen väldigt annorlunda. Till exempel skulle ingen person i usa, hur gammal hen är, bli förvånad av orden "bus eller godis" den 31 oktober. De skulle nog de flesta bli förresten, eftersom de inte kan svenska, men det är inte poängen. Poängen är att i Sverige kan man ringa på hos en gamling som inte har den blekaste aning om varför några barn dyker upp med blodiga kläder och därför har rätt till godis. Har du tur riktigt tur kan den gamlingen vara hur gullig som helst och leta genom sitt hem tills han tillslut kommer tillbaka med en ursäkt och tre kiwis. Det är faktiskt inte heller poängen; jag ville bara dela med mig av hur cool den gubben var.
Hursomhelst, tillbaka till mitt firande. I den lilla staden jag bor i finns det en gata som heter Cedar Street. Den består av bostadshus och är som vilken vanlig gata som helst 364 dagar om året. Ända tills Halloween kommer och något fascinerande händer. Gatan fylls av folk från hela staden, och ännu längre bort. Den har fått ett rykte om sig som den ultimata trick or treat gatan och det ser mer ut som en karneval än som ett villaområde.
Det är helt sjuk, jag har aldrig sett något likande. Hela dagen frågade folk mig om jag skulle till den här gatan men jag förstod inte riktigt hur stort det var innan jag kom dit. Tydligen är det så känt att folk åker 5 mil för att komma dit med sina barn. Familjerna som bor i husen måste dela ut så mycket godis, trots att de bara ger en godisbit per barn, att de måste spendera fler hundra dollar. På senare år har det samlats in pengar till godis som ges till de som bor på gatan så att de inte ska behöva spendera orimligt mycket pengar. Min familj känner några som bor på den gatan och mamman i den familjen sa att det hade kommit ovanligt få till deras hus i år beroende på regnet. Ovanligt få enligt henne var 700 personer. Sjuhundra! Tidigare år har de fått besök av över 1300 personer men jag hörde någonstans att det kan vara 2000 personer där under hela dagen.

Fångsten för min 9åriga värdsyster. Jag tycker att det ser mindre ut på bilden, men det här skulle fylla en och en halv strandhink (storleken på halloweenkorgar).
Min värdsyster, några från hennes skola och jag stod på den gatan och sålde fika + varm dryck åt välgörenhet. Därför blev det ingen godis för mig, men bara att se alla minibatmans och småprinessor var helfesligt det också. Dessutom stoppade det inte mig från att klä ut mig. Jag köpte en SWAT uniform inför cosume day på PHS men jag kunde inte använda den eftersom jag inte var i skolan den dagen. Nu var jag supertaggad på att känna mig som en supercop, men när jag öppnade den såg jag att jag blivit utsatt för false advertising. De hade lagt till en text under SWAT-loggan på ryggen...
Ida Eriksson: The accidental slut