Idag, eller igår eftersom jag kommer att sätta det här inlägget på kö så att ni slipper läsa tre alldeles för långa inlägg på en dag. Det är inget öde jag skulle önska på min värsta fiende. Så många ord, det är ju farligt nära till att börja läsa riktiga böcker!

 

Trots att det är helg blev det ingen sovmorgon för mig. Bussen åkte 07:30 från vår hemmaplan med två fotbollslag av trötta tjejer som på avstånd skulle ha kunnat misstagits för the Walking Dead. Varsity matchen började dock inte förens kl 11 och då en viss tjej har sovit max 6,5 timmar den senaste veckan föll hon strategiskt ihop på  löparbanan och sov halva JV matchen. Om det hjälpte så mycket vet jag inte, för krampen i vaderna de första minuterna var inte att leka med, inte heller den generella tungheten i resten av kroppen.

 

Våra motståndare var Windham, obesegrade serieledare med vinster på 10 och 8 mål mot 0. Jag vet inte om de redan är tidigare State Champions eller bara starka favoriter i år men bra på att sparka boll är de. Jag vet inte om Sollentuna skulle vinna mot dem, de kanske hade en till växel att lägga i eftersom de vann med 5-0 mot oss. Jag tycker att det låter sämre än vi faktiskt spelade, bollinnehavet var kanske 60/40 till dem ända tills den sista kvarten eller så. Jag började som vanligt på centrala mittfältet men efter bara en kvart blev jag flyttad (What's new?) till mittback. Jag tycker inte om att spela där eftersom jag alltid fakkar upp åtminstone en gång per match och som mittback betyder det mål.

 

Precis det har jag sagt till vår coach och därför förvarnade han mig idag att jag troligtvis skulle behöva rycka in litegrann. Det slutade med att jag fick spela där resten av matchen, men det kändes riktigt bra ändå och det var bara ett mål som jag gjorde bort mig lite på när en tjej dribblade sig igenom hela försvaret. Det är lätt att underskatta farten på folk när man själv bara vill kollapsa där man står och aldrig röra sig en tum någonsin igen. Om det inte skulle vankas svenska pannkakor med sylt och grädde.

 

När jag kom hem runt klockan två var jag helt utmattad. Det första jag gjorde var att fixa lite lunch, sedan bestämde jag mig för att mig en liten tupplur. Ja, juste, en liten en. När klockan var 17 vaknade jag av att folk kom hem och bestämde mig för att om allt redan var upp och ner kunde jag lika gärna ligga kvar ett tag till. När yttreliggare kraft var samlad tog jag en dusch och sedan gick vi och köpte pizza till middag. Det är vad jag kallar en lördag.

 

De senaste timmarna har jag alltså skrivit tre onödigt detaljerade inlägg (Jag satte på mig min tröja ut och in efter duchen. Den är fortfarande felvänd.) med alldeles för få bilder eftersom jag glömmer ta upp mobilen. Imorgon, eller idag för er, ni förvänta er lite fler bilder eftersom vi ska ha en Bonfire med killarna i skolans fotbollslag.

 

Dagens citat: "I would like Opera if it weren't for the singing"